Blev dom nerseglade, var det en läckande båt som orsakade olyckan utanför Simrishamn – eller var det kanske något helt annat?
I värsta fall får vi aldrig veta. Även om marinen kan bärga vraket så att polisen får titta ordentligt på det kan man inte vara säker. En påsegling borde ge skador på trollingbåten, men dom behöver inte vara alltför dramatiska. Ett stort handelsfartyg kan i princip ”trycka ner” en liten fritidsbåt med sitt bogsvall.
Jag har själv fiskat mycket i de vatten där olyckan skedde. Majoriteten av handelsfartyg går längre ut, men båtar som ska in till Åhus, Sölvesborg eller Karlshamn kan komma på denna trad. Och som trollingfiskare i liten båt måste man ha klart för sig att handelsfartygen går fort och att de har svårt att upptäcka en. Det är inte ens säkert att den lilla båten syns på radarn.
Radarn ser inte allt
Första gången jag blev medveten om detta fiskade jag ensam utanför Tärnö i Blekinge. Jag såg en fiskebåt komma mot mej, bra långt borta och sedan blev jag sysselsatt med ett bottennapp ett tag. Nästa gång jag tittade upp passerade fiskebåten bara något tiotal meter framför fören och ett rött ansikte på akterdäck ropade åt mej:
”Du syns inte på radarn!”
Det var en ensamfiskare i en mindre båt och av måsflocken att döma var han sysselsatt med att rensa fisk. Unden tiden hade han, antagligen, satt på autopiloten och radarvarnaren, som piper när något föremål kommer för nära.
Efter detta hårdhänta uppvaknande utrustade jag båten med rejäl radarreflektor och så småningom egen radar. Denna radar lärde mig en annan sak – att handelsfartyg seglar fort. Jag låg utanför Simrishamn i måttligt tät dimma och hade ställt in radarn att täcka två sjömil runt båten. Jag upptäckte en prick som närmade sig, men tog inte speciell notis om den – den var ”långt borta”. Nästa gång jag tittade var pricken obehagligt nära och i dimman kunde jag skymta det stora fartygsskrovet som forsade förbi mig, kanske 200 meter bort. Många fartyg seglar uppemot 20 knop. Det betyder att de färdas två sjömil på sex minuter. Inte särskilt lång tid om man är sysselsatt med ”viktiga” saker som betesbyte eller omriggning.
Läckte båten?
Om olycksbåten nu inte blivit påseglad kan olycksorsaken tyvärr vara så simpel som en läckande båt. Det har redan hänt alltför många olyckor inom båtsportfisket just av den orsaken. Speciellt trollingfiskare har en tendens att överlasta sina båtar. Det är mycket tung utrustning i form av elektronik, spöhållare, riggar och fiskegrejor. Lägg därtill tre tämligen fullvuxna grabbar och båten får ett helt annat gångläge i sjön mot vad tillverkaren tänkt sig.
Aktern på trollingbåtar ligger ofta djupt och om man trollar i medsjö är överbrytande sjö inte ovanligt. Då kan man drabbas av vad som brukar kallas ”hängränneeffekten”, det vill säga att små mängder vatten rinner längs relingsargerna och letar sig in mellan inner- och ytterskrov. Det kan även finnas andra sätt för vattnet att ta sig in, till exempel genom felaktigt utformade självlänsar.
Vi på FJ-redaktionen har själva drabbats av det här och lyckades med ett nödrop ta oss iland. För andra har det inte slutat lika lyckligt. Det är lätt hänt att hela mellanskrovet fylls av vatten och båten blir då mycket instabil. Det kan räcka med en hastig förflyttning av folk på däck för att den ska slå runt!
Men varför höll dom sig inte vid båten, som väl måste ha flutit ett bra tag? Nja, det är inte så lätt att hålla sig vid båten när man hamnat i vatten som bara är några få plusgrader. Flytoveraller, som alla tre bar, håller visserligen personen flytande, men den hjälper inte mycket mot kylan. När vi på FJ testade att låta folk hoppa i en isvak, iförda olika utrustning, visade det sig att mannen i flytoverallen inte klarade många minuter. Om det är lite vind och ström driver den kapsejsade båten undan med flera knop. Det klarar man inte att simma ifatt, i kallt vatten och vattenfylld overall.
Dåliga flytelement
Sedan kan båten ha sjunkit mycket snabbt. Visst finns det luftfickor och visst finns det antagligen flytelement inbyggda. Men många äldre båtar har mycket dålig flytkraft, eftersom det ofta gått hål så det kommit in vatten som dränkt in flytskummet och gjort att det inte fungerar. Ett väldigt gott råd till ägare av äldre båtar är att skära upp flytelementen, plocka bort skummet och ersätta det med luftfyllda plastbubblor som finns att köpa nuförtiden. Var också vaksam på hur mycket vatten du har i båten. En automatisk länspump är en bra investering, men automatiken kan krångla, så man måste ändå kolla regelbundet.
/Svenne
