Publicerad 19:33 - 2010/09/07
Efter dryga tio år av permafrost, droppande tak och övergödda silverfiskar ska vi på Fiskejournalen äntligen få nytt tak över huvudet.
Nu tror du allt att jag skojar? Men så är inte fallet, faktum är att allt som du just läst är sant. Vi ska få nya härliga, torra lokaler med värme och utan sanitär ohyra.
Fast jag måste ändå erkänna att jag kommer sakna vår interna Silverfiskcup. Det lutar dock mot att vandringspriset kommer tillfalla Maria Ålander. Förra veckan vägde hon in en riktig blänkare på 0,0034 kilo (tack Ken och Patrik på Sameo för linvågen. Äntligen fick den en dräglig position bland alla måste-prylar).
Mer om nya fräscha Fiskejournalen kommer kunna läsas inom snar framtid.
Skitfiske!
Mathias
Publicerad 14:40 - 2010/09/06
Att sportfiske och rock n roll går hand i hand vet väl alla numera, men att det alltid har varit så är det färre som vet.
Många tror att det är nutida projekt som t.ex Ge fan i våra vatten som fått pudelrockare, sleezerockare och dödsmetallare att byta bort gitarren mot spöt men så är inte fallet. Jag grävde i arkivet och efter ett stund så fann jag sanningen. Bakom tre lådor med gamla diabilder från Malte Åströms när- och fjärraneskapader hittade jag Håkan Otterbergs ansökningshandlingar. Då det begav sig att söka arbete på tidningen med stort F. Med inspiration från ett gammalt Fiskejournalen-omslag lyckades Håkan vinna Olof Johanssons (dåvarande chefredaktör) förtroende. Håkan har nu lika många år som annonssäljare på Fiskejournalen som det finns sportfiskelitteratur av Jens Ploug Hansen. Rock n roll never dies.
Skitfiske!
Mathias
Publicerad 10:18 - 2010/09/03
Kvabbsorom? Det finns väl inte? (Bilden är manipulerad)
Visste du att hos sjuryggen är det hanen som lägger rommen? Inte – då måste det ha blivit något missförstånd… För annars skulle vi väl inte ha stenbitsrom?
Bland alla konstiga fisknamn som fiskhandeln hittat på tar nog ”stenbitsrom” förstapriset. Rommen ifråga, som också går under beteckningen Caviar, kommer från den ganska lustiga fisken sjurygg. En rätt ful, liten firre som har sugplattor på magen och sju åsar på kroppen.
Av någon anledning har det blivit så att sjuryggens hane kommit att kallas för stenbit, medan honan fått det mindre smickrande namnet kvabbso.
Rommen kommer naturligtvis från honfisken, alltså från kvabbson. Men fiskhandeln tror nog (och förmodligen har dom rätt) att det inte skulle vara så lätt att sälja ”kvabbsorom”.
Så jag var tvungen att be fingerfärdiga kollegan Angelica att manipulera bilden lite, för att ni skulle få se hur det egentligen borde se ut…
/Svenne
Publicerad 11:35 - 2010/09/01
Fjäderflundra?
Enligt skylten mot gatan var dagens erbjudande på den lilla restaurangen ”Fjäderflundra” till det facila priset av 49,95 kronor.
Det här är några år sedan, så priset för lunchen var inte på något sätt konstigt eller orimligt. Däremot undrade vi förstås vad ”fjäderflundra” var för en konstig firre. En förfrågan till den trevlige restaurangägaren, med rötter på Balkan, visade att det rörde sig om skrubbskädda ”under cover”.
Svenska språket lär vara svårt att lära sig – och speciellt svårt är det förstås med dialektala benämningar. Restaurangen låg i Karlskrona och där pratar ortsborna om ”fjäraflundra”, det vill säga skrubbskädda som är fångad ute på fjärden…
Men eftersom samma lokalbefolkning kallar fjädrar för ”fjär” var det kanske inte så konstigt att restauratören från Bosnien missuppfattade namnet.
Nu är ju skrubbskädda inget vidare som matfisk – och förmodligen skulle den bli ännu svårare att sälja om fiskhandlare och restauranger kallade den vad den faktiskt heter.
Mera om underliga fisknamn blir det en annan dag.
/Svenne
Publicerad 17:11 - 2010/08/30
Stora panerade flundrafiléer – vad kan nu det vara för fisk?
Satt och slöbläddrade i reklamhögen och hoppade till när jag läste ”Panerad flundrafilé” i Nettos blad. Jaha, tänker man: vad är det nu dom vill dölja?
Det har blivit bättre med åren – det här med fisknamnen i frysdisken och hos fiskhandlaren. Medvetna konsumenter som ställer ”jobbiga” frågor och myndigheter som börjar kräva korrekta namn på fiskarna knuffar långsamt in fiskhandlarna på den smala vägen. Men det har funnits tider…
En torsk var en torsk och en sill var en sill, när jag växte upp – men sedan var det inte många fler rätt på den tipskupongen. Vet ni till exempel vad kotlettfisk är för något? Eller havslax? Eller forell?
Bakom det första namnet dolde sig ofta den utmärkta matfisken marulk. Men det kunde också vara havskatt. Havslax var svårare. Den förekom i en helt osannolik röd färg, i tunna skivor, badande i olja. Det var helt enkelt gråsej, som man rökt och lagt in i olja. Och forell är förstås regnbågsöring, där restauranger och fiskhandlare tidigt och tacksamt anammade den tyska ordet för öring. Alltid lurar man nån…
Men hur var det nu med fisken som Royal Greenland och Netto försökte kränga som ”flundrafilé”. Jo, det var förstås skrubbskädda, men det låter ju inte som något som folk springer benen av sig för att handla. Flundra låter bättre och väcker angenäma associationer. Så man kanske kan förstå varför Royal Greenland nöjt sig med att trycka Platichthys Flessus på paketen. Inte många som har koll på att det betyder skrubbskädda…
En fiskart som jag för övrigt en gång blivit serverad under namnet ”fjäderflundra” i Karlskrona. Men det är en annan historia, som jag ska be att få återkomma till.
/Svenne
Publicerad 15:42 - 2010/08/26
Den rutinerade juryn som valt ut kandidater till Drömresan: Jan Olsson, Olof Johansson och Svenne Andersson.
Tiden tenderar att ila alltmer – och förändringar att bli allt oftare återkommande. Recordfisken har förändrats en hel del under de år jag skött om den.
Sedan Fiskejournalen fått fart på Recordfisken, fått in den i sportfiskarnas medvetande och skickat iväg de första drömresegängen, dröjde det inte länge förrän danskarna hörde av sig. Påhejade av Abu-Danmarks dynamiske chef, Ib Andersen, meddelade kollegorna på Fisk og Fri att de gärna ville vara med i leken.
Så blev det också och under en lång följd av år på 2000-talet var Recordfisken ett samarbete mellan Abu Garcia, Fisk og Fri och Fiskejournalen. Till skillnad från Fiskejournalen har den danska tidningen bytt personal tämligen frekvent – vilket inneburit att vi ständigt haft att tampas med nya danska kollegor som ska läras upp. Eller som Fisk og Fri-direktören Søren Honoré uttrycker saken:
”Snakk med Svenne. Han har styr paa det hele”.
Nå, det har fungerat bra, trots allt och vi har haft en hel del hygge och trevlig samvaro vid våra möten.
Men nu blåser åter nya vindar, samarbetet med danskarna är avslutat och Recordfisken är åter en svensk angelägenhet. Årets stora nyhet är att vi försöker sätta lite mera fart på intresset kring Drömresan. Beslut om vilka som vinner ska inte längre tas i slutna rum – utan nu är det våra läsare som ska rösta fram vinnaren. Bara en kan vinna – och han/hon ska koras i en förhoppningsvis spännande omröstningsprocess som presenteras i nästa nummer av Fiskejournalen. Där presenteras också de tolv kandidaterna till Drömresan, framplockade av en minst sagt rutinerad jury.
Vi hoppas att omröstningen ska öka intresset och fokusera ännu mera på Recordfisken, som en folklig tävling där alla har chansen att vara med.
/Svenne
Publicerad 14:54 - 2010/08/25
Den här insjölaxen på 9020 gram var faktiskt världsrekord ett kort tag – och finns även med i Recordfisken.
I mer än tio år har jag skött om Recordfisken i Fiskejournalens regi. Fast egentligen var det aldrig meningen – så det har blivit en väldigt lång parentes.
Under många år var det göteborgaren Benkt Hanefors som hade hand om registreringen av stora fiskar i Sverige. Under den tioårsperiod när Fiskejournalen producerade Sportfiskarnas förbundstidning hade Benkt och jag ett tätt samarbete kring Storfisken. Benkt kollade alla anmälningar och skickade maskinskrivna manus till mej, som redigerade och skrev in dem i vårt datasystem.
När FJ och förbundet gick skilda vägar 1998 stod vi plötsligt utan någon tävling och det var då chefredaktör Olof Johansson kom på att man kanske kunde väcka liv i avsomnade Recordfisken. Till mångas förvåning och besvikelse hade ABU lagt ner den populära tävlingen. Vi åkte ner till Svängsta och träffade dåvarande vd:n Bengt Olovsson och försäljningschefen Thorbjörn Åslund. Det tog faktiskt inte lång stund att förhandla fram en nystart av Recordfisken – med Drömresan! Fiskejournalen tog hand om anmälningar, registreringar, utskick och så vidare, medan ABU stod för redskapspriser och var med och delade på kostnaden för Drömresan.
Eftersom Benkt Hanefors fortsatte med Storfiskregistreringen fick någon annan ta sig an Recordfisken – och det blev jag. ”Du kan väl ta det så länge, tills vi hittar någon lämplig”, som Olof uttryckte saken.
”Så länge” pågår än och det har blivit några tusen fiskar som passerat genom åren. De flesta har blivit godkända, en del underkända och det har blivit en del ”slamkrypare” också. Fiskar som förts till fel art, eller godkänts trots att de varit uppenbart felvägda. Men de är, gudskelov, marginella företeelser.
Under årens lopp har Recordfisken hunnit förändras en hel del – men det ska jag berätta mer om en annan dag.
/Svenne
Publicerad 09:40 - 2010/08/16
Nu är vi igång i studiohörnan igen och producerar webb-tv. Vårt ankare Peo Johannesson är hemkommen från fiske i USA och är i högform framför kameran.
Inte för att skryta, men jag är faktiskt stolt över att Fiskejournalen med ganska små medel har lyckats producera så mycket webb-tv. Just nu ligger hela 96 små filmer och inslag ute på hemsidan. Det är mest jag och Mathias som pysslar med detta och sakta med säkert har vi lärt oss att både filma och redigera. Och det är skitkul!
Idag filmade jag Peo när han visade ett litet göstips som han fått ”over there”. Sedan kommenterade han ett inslag med Streetfishing som vi spelade in i höstas. Och det roligaste av allt – vi har fått en specialskriven låt som vi ska använda i inslaget. Gangstarapparna Houman och Margo sjunger låten ”Det nappar”.
Detta måste ni se och höra. Ligger på hemsidan 20 augusti!
//Maria Ålander
Publicerad 14:19 - 2010/08/12
Ulf Johansson driver Ammarnäs värdhus och Fiskecentrum och har många trick i bakfickan. (Foto: Martin Falklind)
Wärdshuset i Ammarnäs är känt för sitt fiskecentrum och sina kulinariska begivenheter. Men när den prisbelönta vildmarkskocken Ulf Johansson började spotta på veden, undrade vi om det slagit slint.
Idag var det dags för en harrfiskeutflykt till Tjulträsk. För att detta lilla äventyr skulle bli riktigt trevligt, ville vi laga mat på murrikkan, och behövde således ved.
”Spotta på veden och kolla om den är torr.” , sa Ulf till Martin som var på väg till vedbon.
”Va?”
”Ja, spotta på vedträet och blås underifrån. Om det bubblar i spottet är veden torr.”
Driver han med oss eller? Bara för att vi är från Göteborg, går vi inte på vad som helst. Men, det galna tricket visade sig vara sant. Ulf spottade och blåste, spottet bubblade – och veden var snustorr.
/Maria
